måndag 5 januari 2015

Årskrönika över 2014

Ja - vad finns att säga? Bloggen kom i gång i april, precis i början på valrörelsen, och började med att kommentera diverse utspel i den försvarspolitiska debatten - det ena konstigare än det andra.

Bloggen hade väldigt få besökare (några tiotal, bara) och sommaren kom. Men så kom september, med det stundande riksdagsvalet. Jag skrev två inlägg som skulle komma att läsas av många, men kanske framförallt av folk som inte normalt läser försvarsbloggar - nämligen ett om "de nationella och försvaret" (där jag tog upp problemen med att nationella hittar på diverse militära karriärer) och om "varför vissa av Er och jag inte kan vara vänner längre" (om varför vi inte kan vara vänner om du röstar på ett parti som verkar för att förtycka en del av befolkningen). 

Bägge dessa lästes av ungefär tusen läsare när de skrevs, men kanske framförallt av de människor de beskrev snarare än bloggens försvarsintresserade läsare. 

Valet kom och gick och sedan kom oktober - eller "ubåtsmånaden". För att inte varesig gå händelser i förväg, eller skriva något jag skulle få ångra lät jag helt bli att kommentera "underrättelseoperationen", eller ubåtsjakten i Stockholms skärgård förrän operationen var avslutad. Några veckor senare konstaterade jag (inför bevisbara fakta) att vissa andra kanske borde gjort det också. 

Expressen gjorde egentligen november till "stora presskritikmånaden", då jag flera gånger hade orsak att ifrågasätta deras arbete.

Så kom december. Årets sista månad och den månad där jag slog alla tidigare besöksrekord gång på gång. Dels skrev jag ett MÖPigt inlägg om Hamilton, vilket faktiskt blivit bloggens näst mest lästa. Dels skrev jag om hur man banaliserar frågan med svenskar som åker utomlands för att strida i andra länders/intressens stridskrafter genom att jämföra dem med "FN-insatser" eller "finlandsfrivilliga" - ett inlägg som rönte rätt stor uppmärksamhet.

Mest intressant blev det emellertid precis före jul då jag lyfte ett varningens finger för att alla som skriver som "svenska försvarsbloggare" är varken eller. Det inlägg som under en kväll fått mest uppmärksamhet av allt jag någonsin skrivit (oavsett hur man räknar). Faktiskt upplevdes inlägget så intressant att det rönte viss uppmärksamhet även i andra länder, trots att det var skrivet på svenska.

Inför det nya året då? Vad händer på bloggen under 2015? Orkar ni fortsätta läsa lär ni få se, men jag kan tänka mig att jag lär ha en del att skriva om; detblev inget extraval och miljöpartiet sitter fortfarande kvar i regeringen. Det LÄR finnas att skriva om, när socialdemokrater och miljöpartister ska komma överens i försvarsfrågor. Det brukar ju det. 

Vidare lär jag nog fortsätta skriva ungefär som ni - när det dyker upp något som är intressant. Något som kan debatteras i fikarummet. Eller när någon av Er där ute kommer med frågor eller glada tillrop. Det är då bloggen blir som bäst - då ni och jag kan samtala om vad som skrivs på den. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar